Klausulen och borttagandet
Meta har tagit bort en bestämmelse ur sina uppdaterade affärsvillkor, rapporterade TechCrunch den 17 oktober med hänvisning till The Verge. Bestämmelsen sade att Meta fick använda vilket innehåll som helst från ett företagskontos domäner för att tillhandahålla, utveckla, förbättra, utforska och träna bolagets produkter och tjänster.
Det är ovanligt bred text för ett affärsavtal. Läst bokstavligt ger den en licens inte till det ett företag publicerar på Metas plattformar, utan till det som ligger på företagets egna webbplatser — och “domäner”, i plural, bär mycket vikt i ett dokument man godkänner genom att köpa annonser.
TechCrunch anger inte exakt när strykningen skedde, bara att bestämmelsen sedan dess har tagits bort.
Vad Meta säger att det betydde
Metas ståndpunkt ändrades inte mellan de två uttalandena, och det är den delen som är värd att notera.
Före borttagandet sade en talesperson att de uppdaterade villkoren inte innebar någon förändring av hur Meta crawlar webben. Efteråt sade bolaget att crawlingvillkoren bara gällde dess annons- och företagsprodukter, att det hade förtydligat detta i villkoren, och att ändringen inte ändrar hur Meta använder webbcrawlare.
Enligt Metas egen beskrivning vanns alltså ingenting och har ingenting givits upp: klausulen utvidgade inte crawlingen, och att stryka den krymper den inte. Det som ändrats är vad dokumentet säger att ett företag har gått med på.
Varför utgivarna läste det tvärtom
Larmet kom från jurister, inte från Metas beteende. Juridiska experter som Nieman Lab talade med kallade den en anmärkningsvärd bestämmelse och sade att den kunde låta Meta skrapa utgivares webbplatser, också för att träna AI-modeller.
Mekanismen de beskrev spelar större roll än formuleringen. En nyhetsutgivare som köper annonser, eller som använder någon av Metas företagsprodukter, är ett företag med domäner. Om villkoren ger en licens till innehållet på de domänerna har utgivaren samtyckt till träningsanvändning genom att skaffa ett annonskonto — ett samtycke inhämtat på en plats ingen förhandlar om, vilket är något annat än en crawler som lyder robots.txt.
Det är frågan strykningen avgör tills vidare: om tillstånd att träna kan komma via ett affärsavtal i stället för via en crawl.
Att följa
Om klausulen dyker upp igen i annan form, och om de publicerade villkoren versionshanteras så att ändringen blir synlig för de företag som binds av dem. Själva poängen överlever strykningen: användarvillkor för annonsprodukter är numera en plats där rättigheter till AI-träning skrivs ned, och de läses av långt färre jurister än en licensförhandling skulle dra till sig.
