Fem krav och en kategori som ännu inte finns
Det brittiska finansdepartementet publicerade den 28 oktober sitt datacenterlöfte, i samband med budgeten. Dokumentet fastställer krav som datacenter uppmanas att uppfylla och som strategiskt viktiga projekt måste uppfylla för att få tillgång till extra statliga åtgärder kring nätanslutningar, planering och infrastrukturleverans.
Upplägget är ett byte. Operatörerna tar på sig åtaganden; staten snabbar på de två saker som bromsar datacenter i Storbritannien, nämligen el och bygglov. Luckan i dokumentet är just den kategori allt vilar på: det definierar inte vad ett strategiskt datacenter är, utan säger bara att platser som söker stöd måste visa tillräckligt strategiskt värde, och att närmare detaljer om definitionen och de ytterligare kriterierna kommer längre fram.
Vad de fem kraven kräver
Det första kravet gäller elräkningar: operatörerna ska betala sin rimliga andel av elsystemets kostnader, inklusive de kostnader de själva skapar, och göra trovärdiga åtaganden för den nätkapacitet de begär i stället för att boka mer än de kommer att använda. Det andra kräver att strategiska platser kommer överens om en lokal nyttoplan med närsamhället, med investeringar i proportion till projektets storlek och ett verkligt lokalt inflytande över hur pengarna används.
Det tredje sätter miljökrav: skydda naturen, minimera vattenanvändningen, publicera årliga rapporter om energi- och vattenförbrukning, ta till vara spillvärme för närliggande användare där det är praktiskt möjligt, och nå ett PUE-tal på 1,3 eller bättre i nya anläggningar, med metoder som slutna vattensystem. Det fjärde handlar om jobb: lokal rekrytering, betalda lärlingsplatser, brittiska leverantörer och tekniker i första hand, bidrag till brittisk AI-hårdvara och samarbete med brittiska forskare.
Det femte gäller säkerhet. Operatörerna ombeds leverera säker och tillförlitlig beräkningskraft till den brittiska sjukvården och andra offentliga tjänster, arbeta med nationella tekniska myndigheter inklusive landets cybersäkerhetscenter, dela relevant information med staten, planera tillsammans med kritiska leverantörer och delta i statliga övningar.
Vad staten erbjuder tillbaka
Löftet inrättar ett ministeriellt kontrollcentrum, lett av ministern för AI, som ska pröva stöd till strategiska datacenter och använda statliga befogenheter för att korta tiden till el och bygglov. På nätsidan säger regeringen att den ska reservera framtida kapacitet och omfördela kapacitet som frigörs av andra projekt med stöd av planerings- och infrastrukturlagen, arbeta med NESO och nätbolagen för att hitta kapacitet som kan bli ledig före 2030, och vid behov flytta anslutningsavtal med datum före 2030 till strategiska platser.
Enbart för exceptionella projekt ska den ta fram ett strikt kontrollerat ramverk som tillåter egen elproduktion på platsen tills en nätanslutning är säkrad. Efter 2030 ska anslutningar riktas efter regionala mål med stöd av ett rumsligt planeringsverktyg som dokumentet kallar ALIGN. Regeringen säger också att den ska stödja byggherrars rätt att själva bygga anslutningsinfrastruktur, backa upp Ofgems åtagandeavgift för datacenter och köhantering för att motverka spekulativ efterfrågan, publicera ett utkast till nationellt policydokument för datacenter för samråd, och fortsätta leverera fem AI-tillväxtzoner i England, Skottland och Wales.
Siffran bakom
Regeringens egen bedömning är att Storbritannien behöver 6 GW datacenterkapacitet för AI till 2030. Löftet är verktyget som ska ta landet dit utan de planstrider och nätköer som bromsat annan infrastruktur, och utan det lokala motstånd som följer när en stor byggnad och ett stort elbehov landar på en plats som inte bett om dem.
Efterlevnaden är frivillig för de flesta operatörer. Nät- och planeringsåtgärderna är reserverade för strategiska platser, och det är där den odefinierade kategorin börjar betyda något: hela löftets tyngd ligger inuti ett begrepp som dokumentet ännu inte definierar.
Vad som är värt att följa
Två saker avgör om det här fungerar. Den första är definitionen av ett strategiskt datacenter, som finansdepartementet säger ska komma. Den andra är utkastet till nationellt policydokument för datacenter, som avgör hur de största projekten prövas inom regelverket för nationellt betydelsefulla infrastrukturprojekt och nu är ute på samråd. Tills båda landar ställer löftet krav medan belöningen fortfarande väntar.
