Femton timmar sista dagen
USA och Ryssland tog bort en rad skyddsbestämmelser ur FN:s utkast till regler om dödliga autonoma vapen under förhandlingarnas sista dag i Genève tidigare denna månad, rapporterade Washington Post den 26 september. Detaljerna har inte rapporterats tidigare.
Under ungefär 15 timmar strök de båda delegationerna, enligt tre personer med insyn i förhandlingarna och dokument som Post gått igenom, skrivningen om att systemen ska fungera på ett “förutsägbart” och “tillförlitligt” sätt, tog bort en klausul om att etiska hänsyn ska vägas in när AI-vapen används, och avlägsnade en bestämmelse om att människor ska granska militära mål som tagits fram av AI innan ett anfall.
Mötet var slutet. FN:s kameror var avstängda och civilsamhällets observatörer hade avlägsnats. Washington och Moskva tog med ett tiotal jurister var — nära dubbelt så stor diplomatisk närvaro som andra delegationer — och gick fram så snabbt att mindre delegationer, med Posts ord, blev yra.
“Det var död genom tusen papperssnitt”, sa en av de tre personerna till tidningen.
USA:s utrikesdepartement, Rysslands utrikesministerium och FN besvarade inte Posts förfrågningar om kommentar.
Vad som faktiskt förhandlas
Samtalen ingår i FN:s långvariga försök att reglera dödliga autonoma vapen, och är det längsta det försöket kommit. Texten är inte bindande som den ser ut. Dess betydelse är att den kan bli grunden för ett rättsligt bindande fördrag om medlemsstaterna går med på att öppna den processen.
Det beslutet är inplanerat. Länderna återvänder till Genève i november för att avgöra om samtalen kan bli ett officiellt mandat, eller ett fördrag.
Kravet på konsensus är tryckpunkten. Nicole van Rooijen, verksamhetschef för koalitionen Stop Killer Robots, sa till Post att USA och Ryssland inte förespråkar rättsligt bindande regler och kan använda “politiskt kapital för att utöva press på andra stater”. Hon tillade: “De har makten att blockera varje betydande framsteg som görs av den stora majoritet av stater som faktiskt vill gå vidare mot ett bindande fördrag.”
Varför klausulerna spelar roll
Verity Coyle, biträdande chef för vapenfrågor vid Human Rights Watchs avdelning för kriser, konflikter och vapen, sa till Post att svaga regler får konkreta följder. “Det kan innebära att maskiner fattar beslut om liv och död utan mänsklig kontroll”, sa hon. “Den praktiska effekten är brutal: mer skada på civila, mindre ansvarsutkrävande och en snabbare glidning mot riskablare, automatiserad krigföring.”
Hon beskrev den amerikanska delegationen — diplomater från utrikesdepartementet, tjänstemän från Pentagon och juridiska experter — som “ett välresurserat lag, och de kommer beredda att försvara amerikansk militär självständighet”, och sa att tillvägagångssättet följer ett mönster: “När USA vill bevara ett militärt eller tekniskt övertag driver man frivilliga riktlinjer i stället för bindande regler. Vi har sett samma spelbok i cyber, rymd och andra rustningsdebatter.”
Richard Lennane, nedrustningsrådgivare i den juridiska gruppen vid Internationella rödakorskommittén, drev motsatt argument utifrån historien och hänvisade till kemiska och biologiska vapen, personminor och klusterammunition. “Det handlar inte om att straffa, det handlar om att sätta normer och påverka beteende”, sa han. “Vi tror att ett fördrag som reglerar autonoma vapen skulle kunna vara lika verksamt.”
Parallellen på hemmaplan
De klausuler som ströks i Genève liknar dem i Pentagons eget direktiv om autonoma vapen från 2023, som kräver mänskligt omdöme för att kontrollera autonoma och halvautonoma system och ålägger dem som använder dem att följa krigets lagar.
Det direktivet skrivs om. Trump utfärdade i juni ett nationellt säkerhetsmemorandum som krävde en uppdatering inom 90 dagar. I slutet av september har, enligt Post, ingen ny version publicerats.
Administrationens uttalade hållning till internationella regler är inte tvetydig. I FN i tisdags sa Trump: “USA avvisar också helt varje försök att bygga ett globalistiskt system för att kontrollera den artificiella intelligens som det talas så mycket om nu.”
Att hålla ögonen på
Två datum. Mötet i Genève i november, som avgör om tre års samtal blir ett förhandlingsmandat för ett bindande fördrag eller förblir rådgivande. Och Pentagons direktiv, som redan passerat den frist Vita huset satte för det.
