En miljard dollar, och slutet för sekretessavtalen
Amazon Web Services ska lägga mer än en miljard dollar under de kommande fem åren i de amerikanska samhällen som har företagets datacenter, och slutar begära att de lokala myndigheter man förhandlar med skriver på sekretessavtal. Åtagandena publicerades på fredagen av AWS-chefen Matt Garman, som skrev att “vi använder inte längre sekretessavtal med de myndigheter vi arbetar med i våra projekt”.
Just de avtalen har varit den mest omstridda delen av branschens umgänge med amerikanska kommuner och county-styrelser. De låter ett företag förhandla om el, vatten och skatter med förtroendevalda som sedan är förbjudna att berätta för invånarna vad som avtalats. Att slopa dem är den enda eftergiften i beskedet som ändrar hur nästa strid om en etablering förs, snarare än vem som betalar för den.
Vad pengarna går till
Programmet heter Built Together, och Amazon säger att det är byggt kring de tre saker värdsamhällena pekade ut som viktigast. Det första är utbildning: de som bor i ett datacentersamhälle ska kunna läsa ett certifikat eller en tvåårig examen helt utan egen kostnad, inom elyrken, ventilation och kyla, fiberoptik, it, vård, skola, blåljusyrken och avancerad tillverkning. Amazon räknar med att nå mer än 300 000 studerande på fem år.
Det andra är räkningarna. Tillsammans med ideella organisationer, lokala elbolag och delstaternas energikontor säger Amazon att man ska finansiera energieffektiviseringar i skolor, samlingslokaler och privatbostäder, och att de byggnader som får dem ska kunna sänka sina månadskostnader för energi med 20 till 40 procent.
Det tredje är pengar utan villkor. Amazon uppger att miljontals dollar om året per samhälle ska slussas via lokala ideella organisationer och samhällsstiftelser, till vad varje plats själv pekar ut: vägar, parker, brandutrustning, billiga bostäder, mattrygghet, skolor, krisberedskap.
Vatten, kraft och mätaren
Garman upprepade målet att Amazons datacenter ska vara vattenpositiva 2030, det vill säga lämna tillbaka mer vatten till lokala system än de förbrukar, och sa att företaget 2025 hade klarat 75 procent av vägen dit. Amazon ska en gång om året publicera sin energianvändning, sin energieffektivitet, sin vattenanvändning, sin vatteneffektivitet och hur stor andel av elen som kommer från koldioxidfria källor, så att allmänheten kan granska siffrorna.
Nya anläggningar ska använda reservgeneratorer som klarar den amerikanska miljömyndighetens Tier 4-krav, det strängaste myndigheten sätter. I den fråga som drivit mest lokal vrede — om hushållen till slut subventionerar de nätförstärkningar en hyperskalare behöver — skrev Garman att Amazon arbetar med elbolag, tillsynsmyndigheter och nätoperatörer “för att säkerställa att de energipriser vi betalar för våra datacenter räcker för att täcka både energin och infrastrukturförbättringarna”.
Mer än hundra moratorier
Beskedet är inte välgörenhet, och Amazon framställer det inte så. Garmans text noterar att mer än 100 moratorier mot datacenter övervägs runt om i landet, och beskriver mycket av motståndet som en följd av desinformation. Där ligger den kommersiella logiken: tillstånden, inte chippen eller kapitalet, är nu det långsammaste steget när amerikansk AI-kapacitet ska byggas, och ett county som har slutat ge tillstånd går inte att köpa ur beslutet.
Vad åtagandet inte innehåller är någon sanktion. Miljarden är ett företagslöfte, inte ett villkor i något bygglov, och de årliga redovisningarna blir Amazons egna siffror. Det som är värt att följa är om nästa omgång förhandlingar med amerikanska kommuner faktiskt sker offentligt nu när sekretessavtalen är borta, och om eltillsynen i Virginia, Ohio och Mississippi godtar Amazons version av vem som betalar för ledningarna.
