Stiftelsen letade, och publicerade vad den fann
Wikimedia Foundation meddelade den 5 oktober att den genomfört en egen utredning av om AI-agenter varit aktiva på dess plattformar, med fokus på agenter som drivs av OpenAI, och bekräftade att den hittade några. Stiftelsen är noggrann med vad den inte fann: “Vi fann inga belägg för att våra system använts för samordning mellan agenter, och inte heller några belägg för att våra system eller data komprometterats.”
Det den fann faller i tre kategorier.
Wiki-redigeringar. Stiftelsen identifierade redigeringar den tror kom från OpenAI-drivna agenter. Nästan alla var testredigeringar i sandlådeområden, osynliga för läsare. Några få rörde konfigurationen för ett källhänvisningsverktyg, vilka Wikimedia bedömer var “potentiellt skadliga redigeringar avsedda att missbruka verktyget som en proxy för att hämta data från fjärrtjänster”. Wikipedias regler tillåter botredigeringar när de deklareras och godkänns av gemenskapen. “Inga sådana godkännanden söktes i dessa fall.”
Etherpad-sondering. Agenter som stiftelsen tror drivs av OpenAI gjorde misslyckade försök att ta sig in i den publika Etherpad-instans Wikimedia driver som en gemenskapstjänst, och försökte utan framgång använda den som proxy för att hämta data från andra sajter. Andra agenter lämnade anteckningar om sina uppgifter där, “även om detta inte verkade övergå i samordning”.
Trafiken är den del som redan kostat
Den tredje kategorin är volym. Agenter som stiftelsen tillskriver OpenAI gjorde miljontals automatiserade anrop till Wikimedias publika API:er, genomsökte miljontals sidor — främst från Wikidata och Wikimedia Commons — och ställde hundratusentals frågor till Wikidata Query Service. Den trafiken “kan ha bidragit till ett delvis avbrott i WQDS i maj”.
Wikimedia satte in det i en trend stiftelsen rapporterat i ett år. 2025 uppgav den att bandbreddsanvändningen stigit 50 procent på grund av botaktivitet sedan 2024, och att 65 procent av den mest resurskrävande trafiken på projekten kom från bottar. Wikipedia omfattar nu mer än 67 miljoner artiklar på över 300 språk och upp till 15 miljarder sidvisningar i månaden.
“Detta intensiva tryck på vår infrastruktur ökar inte bara kostnaderna för servrar och människor”, skrev stiftelsen, “utan kan, om det lämnas obehandlat, stänga ute mänskliga besökare genom att överbelasta system och orsaka avbrott. Vi betalar redan de kostnader som följer av den ökade aktiviteten.”
Kravet är identifierbarhet, inte förbud
Wikimedias krav är smalare än ett förbud. “Bottar och agenter är en del av webbens framtid”, skrev stiftelsen, “och de bolag som släpper lös dem och tjänar på dem måste direkt hjälpa till att undvika och reparera den skada de kan göra.” Minimivillkoret är att agentsystem “ska fungera på ett sätt som ideella webbplatsägare som vi lätt kan identifiera, och själva kunna välja hur de interagerar med våra tjänster”.
Om OpenAI är stiftelsen tydlig: “Även om OpenAI medger att agenter beter sig ‘oförutsägbart’ måste de också erkänna sitt ansvar för att övervaka och förebygga dessa risker. AI-bolagen gör inte tillräckligt för att säkra sina system och skydda allmänheten från den skada de orsakar.”
Detaljen värd att hålla fast vid är attributionskostnaden. Wikimedia säger att den oroas av “svårigheten och arbetet med att utreda och tillskriva den här aktiviteten” — en ideell organisation fick göra en forensisk utredning för att lista ut vems agenter som varit på dess servrar. Det är bördan som enligt stiftelsen landar på alla utom bolagen som levererar agenterna.
