Målet
En distriktsdomstol i Wuhan har behandlat kostnaden för tokens som en skadeståndsfaktor i ett upphovsrättsmål, i vad Folkdomstolen i Jiang’an-distriktet den 23 september kallade det första målet i sitt slag i provinsen Hubei.
Käranden använde generativa AI-verktyg för att göra en kortserie i 47 avsnitt, “Cloud Above XX”, på sammanlagt ungefär en timme. Den registrerades hos Kinas nationella myndighet för radio och television och släpptes i kortserieappen Hongguo och på en WeChat-videokanal. Dagen efter premiären kopierade svaranden hela verket till sitt eget WeChat-videokanalkonto, gav det titeln “Woman XX” och sålde annonser mot det.
Varför serien räknades som verk
Domstolen fann att serien är ett skyddat audiovisuellt verk eftersom människor gjorde vad den kallade fortlöpande och substantiella intellektuella insatser i varje led: de planerade handlingen, skrev texten, justerade prompterna, valde rollfigurer och scener, valde vilket genererat material som skulle behållas, redigerade resultatet och synkroniserade ljudet.
Kriteriet domstolen tillämpade är kontroll, inte möda. Den fann att människorna utövade förutsebarhet och substantiell kontroll över det slutliga uttrycket, och att AI:n fungerade som ett tekniskt verktyg. Det ligger i linje med den linje kinesiska domstolar hållit sedan Pekings internetdomstol den 27 november 2023 dömde om en AI-genererad bild, och står rakt emot hållningen hos USA:s upphovsrättsmyndighet, som kräver mänskligt upphovsmannaskap till själva uttrycket och inte till processen som skapade det.
Det som är nytt
Nyheten ligger i skadeståndet. Vid sidan av faktorerna en domstol normalt väger — verkets längd, hur brett det spreds, hur snart efter premiären kopieringen skedde, hur länge intrånget pågick, graden av vållande — räknade domstolen även in beräkningskostnaderna från tokenförbrukningen under genereringen och licensavgifterna för de kommersiella AI-verktyg som använts.
Domen löd på 20 000 yuan, ungefär 2 900 dollar, i ekonomisk skada plus skäliga kostnader. Det är små pengar. Resonemanget är det inte: det behandlar en inferensfaktura som en produktionskostnad av samma slag som en kamerahyra, och det är första gången en domstol lägger in en siffra från en API-faktura i ett upphovsrättsligt skadestånd.
Domstolen konstaterade också att AI-assisterat skapande i samspel mellan människa och maskin “har blivit en metod som allt fler upphovspersoner använder”, att det har sänkt trösklarna för att skapa och vidgat det konstnärliga uttryckets räckvidd.
Vad man ska hålla ögonen på
Den praktiska slutsatsen handlar om dokumentation. En producent som vill ha det här skyddet måste spara manus, promptutkast, projektfiler och fakturor: prompterna för att styrka upphovsmannaskapet, fakturorna för att styrka skadan. Om andra kinesiska domstolar tar upp tokenkostnadsfaktorn, och om någon försöker åberopa den i en jurisdiktion där AI-genererat material inte skyddas alls, är de två sakerna som avgör hur långt detta når.
