En spärr med en dörr på glänt
Regeringskansliet spärrar ChatGPT och Claude på personalens tjänstedatorer från måndag, rapporterade Ekot i Sveriges Radio den 23 oktober. Anställda som behöver AI hänvisas till tjänster som Regeringskansliet godkänt, däribland Microsofts Copilot.
Spärren är inte total. En del av personalen behåller åtkomst till en AI-plattform som Regeringskansliet utvecklat själv, och via den går det att använda ChatGPT och Claude. Skillnaden är avtalsmässig snarare än teknisk: det som stängs av är den direkta användningen av leverantörernas egna tjänster, inte modellerna under dem.
Användningen av DeepSeek hade begränsats redan före det här beslutet.
Skälet som anges
Mikael Wettercrantz, Regeringskansliets digitaliseringsdirektör, avböjde en intervju. I en kommentar på intranätet skriver han att användning av AI-tjänster utan avtal kan få konsekvenser för informationssäkerheten.
Ekot rapporterar också att säkerheten i Copilot har höjts efter en översyn. Presstjänsten vill inte gå in på detaljer med hänvisning till säkerhetsskäl. Det lämnar den centrala frågan obesvarad offentligt: om problemet var något som hittats i just ChatGPT och Claude, eller avsaknaden av ett upphandlat avtal som täcker dem.
Inte första svenska myndigheten
Skatteverket och Statens institutionsstyrelse har båda infört egna spärrar. Kronofogden bereder frågan inför ett kommande ställningstagande.
Mönstret har en föregångare inom svenska staten. Trafikverkets internrevision upptäckte tidigare i år en utbredd och riskfylld användning av ett tiotal AI-tjänster. “Vi har tagit del av flera exempel på problematisk användning av öppna AI-tjänster”, konstaterade revisionen.
Varför det spelar roll utanför Sverige
Myndigheter i hela Europa löser samma sak samtidigt: frågan är inte om personalen får använda AI, utan på vems villkor den gör det. En spärr i kombination med en egen plattform som når samma modeller är ett upphandlingssvar, inte ett svar om förmåga. Den håller kvar uppgifterna inom ett avtal som arbetsgivaren skrivit under.
Det är också den modell som har störst chans att sprida sig. Den låter en organisation säga att den begränsat konsumenttjänster för AI samtidigt som den fortsätter använda modellerna bakom dem, och den placerar leverantörsrelationen där en offentlig aktör kan granska den.
Att följa härnäst
Kronofogdens beslut är nästa i tur, och det visar om detta blir en hållning för hela sektorn snarare än en rad separata avgöranden. Den mer avslöjande detaljen vore vad översynen av Copilot faktiskt kom fram till. Regeringskansliet har höjt säkerheten i den produkten och vägrar säga vad som behövde höjas, vilket är just den uppgift som skulle låta någon utifrån bedöma om det godkända verktyget är säkrare än de spärrade eller bara har bättre papper.
