Vad studien mätte

Att köpa en fast nivå av AI-prestanda har blivit omkring 47 procent billigare varje kvartal sedan 2023 — ungefär 13 gånger billigare per år — enligt en analys som publicerades den 22 september av Luke Emberson och David Roodman på Epoch AI.

Metoden betyder mer än rubriken. I stället för att följa vad genomsnittsmodellen kostar följer författarna kostnadsfronten: för varje prestandanivå den billigaste modell som når den vid varje tidpunkt. Det gör ett rörigt fält av lanseringar till en enda fallande linje, och det är den linje en köpare faktiskt möter, eftersom ingen är tvungen att fortsätta betala för fjolårets dyraste alternativ.

Uppskattningen bygger på fem tester inom matematik, naturvetenskap och skicklighetsspel.

Alla uppgifter faller inte lika fort

Nedgången är ojämn. Matematikproblem blir billigare snabbast, 50 till 52 procent per kvartal. Spelbaserade pussel är långsammast i urvalet, 39 till 43 procent.

Någon jämför siffror i ett kalkylblad på en bärbar dator
Kostnadsfronten är vad en köpare betalar, inte vad genomsnittsmodellen kostar. Arkivbild. Yan Krukau · pexels · Pexels License

Det finns också ett mönster över tid. Prestanda som just nått fronten blir billig mycket fort — författarna anger 66 procent per kvartal, ungefär 75 gånger per år — och sedan halveras takten. Två år efter att en förmåga först dyker upp faller priset med 32 procent per kvartal, eller 4,7 gånger per år. Det dyra är att vara tidig.

Jämförelsen som ger siffran tyngd

Epochs poäng är jämförande. Enligt deras siffror går AI-kostnadskurvan omkring fyra gånger snabbare än dna-sekvensering, sex gånger snabbare än datorkraften själv, 18 gånger snabbare än litiumbatterier och 54 gånger snabbare än elektriciteten under det sekel som slutade 1973.

Kraftledningsstolpar mot en öppen himmel
Elektriciteten föll omkring 1,05 gånger per år fram till 1973, enligt Epochs jämförelse. Arkivbild. Ilo Frey · pexels · Pexels License

Förbehållen står i studien

Författarna räknar själva upp invändningarna. Modeller kan tränas med testerna i åtanke, vilket smickrar siffrorna. Tester är ofullkomliga ersättare för det folk faktiskt vill ha gjort. Verkliga användare byter inte till den kostnadsoptimala modellen så snart den finns, så frontpriset är inte det pris de flesta betalar. Tre år är en kort serie att anpassa en trend till. Och andra rimliga metodval ger kvartalsvisa nedgångar på mellan 42,9 och 58,0 procent.

Det spannet är värt att hålla fast vid. Det som överlever är riktning snarare än precision: kostnaden för en given förmåga rasar, snabbare än de historiska jämförelserna antyder, och den del av notan som inte faller är den som läggs i fronten.

Att bevaka

Nästa siffra att kontrollera är om takten håller när de nyaste resonerande modellerna, som förbrukar långt mer beräkning per svar, arbetar sig in i fronten. En kostnadskurva byggd på billig inferens beter sig annorlunda när den billigaste modell som når en poäng är en som tänker länge för att komma dit.